Ett flygplan som jag gärna skulle ha i min ägo är flygplanet Extra 300. Det är ett extremt aerobaticflygplan som ofta syns på flyguppvisningar runt om i världen, bland annat används planet flitigt i tävlingen Red Bull Air race.

Extra 300 flyger lågt i Red Bull air race 

Tyvärr kostar den här kärran mer än vad plånboken tillåter,  men nu!, nu har jag köpt en!

Den mäter 105 cm mellan vingspetsarna och väger runt 1,5 kilo! Jepp, det bidde en modell och inte fullskalaversionen. Man för nöja sig med det lilla heter det som bekant.

När jag var yngre höll jag på med modellflyg innan det blev ett riktigt flygcertifikat och som inom allt annat har utvecklingen gått framåt! Nu är det elmotorer som gäller, nästan inget ljud, ingen kladdig olja från motorn. Det är inte många år sedan som denna utrustning var alldeles för tung för att passa bra till modellflygplan. Nu väger det nästan ingenting och lämpar sig ypperligt.

Vad behöver man då?

Ja, först behvör man ett flygplan. Mitt val föll på en Extreme Flight Extra 300, en ARF modell som kommer nästan flygfärdig. Jag hade sett en reklamfilm på youtube och tyckte att flygningen såg minst sagt rolig ut 🙂

Till flygplanet måste man sedan skaffa en radioutrustning och en motor.

Sändare och mottagare hade jag sedan innan. Servon som manövrerar rodrerna trodde jag mig också ha men där hade utvecklingen sprungit ifrån och de minsta som fanns sedan jag höll på visade sig vara allt för stora. Fyra nya servon behövdes alltså, det blev 3 st Hitch Hs-55 till skev och sida och ett Hitech Hs-65MG till höjdrodret.

Sändaren som man styr flygplanet med 

microservo 

Då jag aldrig sysslat med elmotorer fick jag köpa en sådan också, en Above all 13813-18 borstlös motor.Till motorn behövs sedan ett fartreglage som är elmotorns motsvarighet till förbränningmotorns trottel, gasen alltså.

Flygplanet är byggt av lättplywood, balsaträ och glasfiber.  Vingbalken är gjord av kolfiber, ett mycket lätt och otroligt starkt material.

Radioinstallationen: fartreglaget sitter under motorkåpan, batteriet precis bakom. Mottagaren som man kopplar all utrustning till sitter mitt i flygplanskroppen.  

Efter ett par dagars byggande, lödande och installerande var flygplanet klart och det var dags för provflygning.

Modellen visade sig vara mycket lättflugen och flög precis lika bra i inverterat läge som i rättvänt.

Knife-edge flygningen var spikrak och den spann som en riktig tiger.

Man blir aldrig förstor för leksaker 🙂 

Den som tycker det verkar kul kan gå in på fullkontroll, där jag köpte grejerna.

Taggar: modellflyg, elmotorer, servo, Extra aircraft, hobby, balsaträ

 

Charlie